Om mig

Mitt foto
Jag är en tjej nyss fyllda 35år, jag är gift och har sju barn, fyra egna varav en ängel i himlen och tre bonusar. Vi bor i ett litet mysigt hus på landet med våra tre älskade hundar. För åtta år sen förändrades mitt liv, jag mötte min man och min stora kärlek samtidigt började en resa som jag inte skulle önska min värsta fiende, men är ändå tacksam på något sätt för jag har blivit ödmjuk inför livet på ett sätt som jag inte skulle varit annars.

måndag 20 maj 2013

Ormbiten!!!!

Idag blev Keesha ormbiten:( hon är inlagd  på intensiven på Ulltuna över natten, lilla skrutten det är så tomt hemma utan henne... Och i och med detta så blir det ingen start för oss i helgen:((( det känns som det går troll i det här...

fredag 17 maj 2013

Frukost

Mysfrukost!!


Hundar hundar hundar...

Håller på att plocka lite hemma, vi ska till Hundcampus i Hällefors i helgen :) grundkurs i specialsök. Det ska bli skitkul att jobba med hundarna på annat sätt än moment... Oxå se hur Flax beter sig när han är på hemmaplan, narkotikahund sin han är. Japp idag börjar ett förhoppningsvis nytt kapitel i vårt liv. 


söndag 28 april 2013

I dag skulle Wilma fyllt 8 år!!

Idag har vi vart till Dalby kyrka, där ligger vår dotter Wilma som dog vid födseln för 8 år sen idag. Det är så otroligt vackert där vid kyrkan så man sitter bara och njuter mitt i all sorg.







tisdag 22 januari 2013

Upp som en sol, ner som en pannkaka!

Känslan att vara fången i sin egen kropp, huvudet säger att du borde träna hundarna, hänga tvätten, vika tvätten, gå ut och gå, äta, men kroppen skriker nej... få huvudet att inse att det ingår i paketet att gå och vila fast det är dag. Trött, denna ständiga trötthet, det hör till det med. Jättekul. En annan sak som är otroligt frustrerande är att jag ska ut och tävla med hundarna i vår, det är massor att fixa med licenser, MH, BH och moment som ska sättas på plats, men när jag väl kommer ut så vet jag inte vad jag ska göra, blir som handlingsförlamad. Försöker skriva ner precis vad jag ska göra, men det blir liksom inte rätta känslan...

Försök hitta meningen med det hela och vara positiv, inte så lätt alla dagar. Och så denna kyla -20 ute och +20 inne. Fy Fan jag vill ha värme...

Ok! jag har fått diagnosen Psoriasisartrit, muskelinflammationer som vandrar runt i kroppen just nu har de bosatt sig i arm och axel, höft, fot, handleder och rygg, plus de här fula äckliga. kliande såren jag har överallt.
 Jag har sedan i somras undrat varför jag har så jäkla ont, efter hundträningarna har jag knapp kunnat sätta på mig kläderna själv pga värken, inte kunnat köra bilen vissa dagar, kunde inte byta däck på bilen det har jag ju gjort de senaste fem åren. Alltså jag har aldrig behövt be om hjälp, jag kan själv! Inte längre....
Skiten har också satt sig i magen, så nu väntar tarmundersökningar från alla håll och kanter plus att det testas vilka mediciner som funkar bäst för mig

Reserverna är liksom slut för länge sen, som tur är så mår Freddan såå mycket bättre nu, men det är väl därför min kropp säcka ihop. Tårarna rinner och känslan av hopplöshet infinner sig, jag vill ha en plan nåt att sträva mot och det har jag väl förvisso men just nu känns det väldigt långt bort.